-
Kategori: Allmänt
Jag önskar verkligen att jag visste vad som var fel.
Varför jag har blivit den jag är och varför det aldrig kan bli bra.
Jag känner mig alltid instängd, instängd i en bur som är alldeles för liten.
Jag får panik, jag blir frustrerad för att jag inte kan ta mig ur.
Jag fylls med så mycke självhat för att jag inte kan ta mig ur det.
Jag vill känna mig glad, vill känna mig nöjd och bara vara det hela tiden.
Ena stunden är jag där och den andra inte.
Jag försvinner väldigt ofta.
Tappar bort mig själv i det stora havet av mörker och känslor.
Jag försöker vara stark men till slut orkar man inte mer.
Man orkar inte hålla den där fasaden uppe, jag vill bara försvinna.
Jag är inte ens säker på om jag finns längre.
Det går inte att förklara det som sker.
För någon som inte känner.
För någon som inte vet.
För något som inte finns.