-
Kategori: Allmänt
Jag vill skriva, bara få ur mig allt.. men det är som om alla tankar och ord blockeras.
Jag vet inte vart jag ska börja eller hur det ska sluta. Nej.. jag finner ingen början och inget slut.
Allt bara är, allt finns där men ändå är det som om det bara är en blank, tom och vit sida.
Det är som när du ska börja på en skiss, framför dig har du det där tomma vita pappret och du vill att det ska bli något vackert. Men du vet inte vart eller hur du ska börja.. och allt hänger på det där första sträcket. Det är det som avgör.
Men det är alltid lika svårt att hitta den där början, att finna en känsla. Allt handlar tydligen om känslor. Man ska känna något hela tiden, det måste alltid finnas en känsla.
Men hur är det då om man inte känner något, när man bara stängt av.
Hur ska man finna en början när du inte känner någonting men ändå på något sätt känns det som att du har tusen olika känslor som vill kännas på samma gång.
Kanske är vi alla som det där pappret, några är tomma, några av oss har fått det där första perfekta sträcket, några är halvt färdiga, några behövs färgläggas medans några förblir svartvita.
Kanske vi alla väntar på att livets bild ska bli klar..
Nej det jag vill få sagt kan inte komma fram.. istället sitter jag här och skriver om vadå.. papper?!