-
Kategori: Allmänt
Jag antar att jag bara är less på det hela. Att det alltid ska vara mitt fel, att det alltid ska handla om hur jag beter mig, att det bara är jag som gör fel, att jag är fel, att det alltid är jag som ska ändra mig.
Tidigare har jag alltid tagit på mig skulden, att det verkligen är mig det är fel på. Jag har jobbat så hårt för att inte ligga där nere på botten och anklaga mig själv. Men den här gången ser jag, att det är faktiskt inte mitt fel.
Vad det än är så har man alltid så jävla många krav på sig, du ska vara på ett sätt och bete dig på ett annat.
Hur kan man ta sig rätten att bestämma över andra? När försvann dina egna val, där du själv bestämde vad som är rätt och fel?
Jag har aldrig satt några krav på dig eller bestämt vad du ska göra.. Så varför känner du att du måste göra det mot mig?
Sen förstår jag inte hur du kan skylla det på mig.. Det var du som gjorde ett val, DITT val. Jag hade ingenting att göra med det. Jag förstår en del av det när du säger att du gjorde det för mig, men jag bad dig aldrig att göra det och det skulle jag aldrig göra heller.
Jag har försökt så länge att gottgöra för något som hänt för så längesen.. men hur länge ska jag behöva
betala tillbaka för det? Jag hade släppt allt för längesen, så varför kan inte ni göra det?
Jag väljer ingen sida, det finns inga sidor att välja. Jag har inte valt någon framför den andra. Ingenting har ändrats från min sida, jag är samma person och vill fortfarande ha dig kvar. Men det verkar som om du står inför ett val, ditt val. Där du väljer hur du vill göra, för att du vill ha det så. Tänk på dig själv, ditt val, ditt liv.
Ingen kan ta det ifrån dig.